En helt vanlig kvinna

Det mesta och lite till

En trevlig dag

Kategori: Familj

Igår var vi ute och promenerade ca två timmar i det kalla vädret. Det kändes kallt i början, helst om låren men vi fick upp värmen ganska snabbt. Vi besökte först minneslunden dit vi brukar gå för att minnas Bernt. Sen gick vi till en annan minneslund där makens farmor och farfar ligger. Det kändes skönt att få göra detta eftersom det var ett tag sen. Det handlades på Willys också. Sen traska vi hem och jag bakade en Citronkladdkaka till besöket idag av våra svärföräldrar.
Till middag så lagade jag Kyckling och nudelsoppa, Viktväktarrecept. Blev jättenöjd, supergott.
Kvällen slutade i soffan med min älskade make där vi mös med choklad och dricka till en film, dessa kvällar är så mysiga när vi kryper ihop i soffan bara han och jag och rår om varandra med något gott och en film. Mys på hög nivå. <3 <3 <3

Myskväll

Kategori: Familj

Igår hade jag och min älskade man en myskväll med god v v mat.Sen blev det  dipp o grönsaker till god film. Dessa kvällar är underbara.Idag vakna jag med halsont och huvudvärk men efter frukosten blev det lite bättre. Om ett tag ska jag ut och ta min dagliga promenad. Kallt ute men kroppsvärmen kommer upp snabbt.Gårdagens v v mat: köttfärsröra med smulad keso ovanpå( köttfärs, tomat, paprika, lök, pasta)Mumsigt!!!

Trots allt

Kategori: Familj

Även om jag kommer skriva av mig om det som jag grubblar på så är jag trots allt en glad och lyckad kvinna. Jag har två underbara söner, en bonusdotter och en underbar man. Jag har det jag sökt i så många år, en man som är min jämlike, har samma knasiga humor som mig, snäll och kramgo. En man med stor empati, ett hjärta av guld.
Men sen är ingen människa perfekt (utom jag då hahaha). Men kan man acceptera varandras fel och brister så kommer det funka bra. Min man är min bästa vän/kompis, själsfrände och helt underbar.
 
Men vårt liv är inte lätt, har inte varit  det heller sen vi träffades. Vi fick kämpa från början, men inte p g a hur vi hade det mellan oss utan distansen(60 mil), vi visste fort att vi ville flytta ihop och gifta oss.  
 
jag ångrar inte att jag tog beslutet att flytta ner till min älskling men det jobbigas och svårast var att flytta ifrån mina barn. Jag saknar dem fruktansvärt mycket varje dag och att se dem är så himla roligt. Jag tror inte att någon i min närhet fattar hur jobbigt det är för mig att vara så långt ifrån dem. Orden för det går egentligen inte att beskriva.
 
Jag önskar att jag kunde finnas där mer ekonomiskt för mina barn men det kan jag inte utan jag försöka finnas där emotionellt istället. Det har alltid varit mitt mål att uppfostra dem att bli självständiga och artiga män. Och det är det, alla som träffar dem säger så. Men jag har lovat mig själv ett den dag då min och mannens ekonomi är bra så ska jag ge mina barn en slant till vad de än behöver. Inte för att jag har försöker köpa deras kärlek utan för att jag känner att jag behöver det, kanske har jag lite skuldkänslor att andra har fått så mycket mer.
 
Jag har sen länge fått lära mig att vända på slantarna och leva snålt och visst är det en bra erfarenhet men någon gång så skulle vi vilja unna oss något "lyxigt".  Jag menar inte saker som dyra utan saker som ett biobesök, äta på restaurang, köpa räkor och vin.  Men de får vänta. Men ibland någon gång så köper jag mitt favoritvin och mannen några öl.
 
Men trots det så är vi lyckliga ihop och älskar varandra oerhört mycket, mer för var dag. Har man det så borde man kunna kalla sig rik...eller hur?
 
Skepp O Hoj!!!!