Studiebesöket igår på Lernia var intressant. Vi fick info om utbildningen (Lokalvårdsutbildning), den varar i 12 veckor varav 4 är praktik. Jag får den gratis och den passar mig, måste ha en sysselsättning. den kommer börja den 4 mars och startar med en sk. Testmodul på två veckor som mest utgår på att se om vi passar in och verkligen behöver gå den. För den ska ju göra nytta och inte vara en utbildning som man går för att ha något att göra. Jag har velat gå denna sen 2010 men kommunen i Skoghall hade inte råd. Men jag hittade den genom arbetsförmedlingen och den är gratis för oss somär sk. arbetslösa o inskriven på JOB. Bra ju!!.
Sen tog jag bussen hem och bästa maken möte mig vid bussen för jag skulle handla på Willys och han vill hjälpa mig och bära trots att han egentligen behövde vila. Snällasta maken som finns.
Middagen blev en Korv med Bulgor(en sorts sallad) med Bulgur rocculasallad, Stekt paprika, stekt vitkål och stekt mager korv
Till detta gjorde jag en kall sås på creme fraiche, mango chutney och dijonsenap.
Sen på kvällen så kom min förkylning, jag har haft halsont ett tag men allt kom igår kväll
I morse 05.13 gick jag en kortare runda på 40 minuter men mest p g a att det fryst i natt och det var halt ute. Klockan 07.00 åt jag frukost bestående av en burk makrill i tomatsås, två ägg, gurkbitar och en kopp te. Kl 2 idag ska jag till Lernia på studiebesök. Hoppas på att komma in på en tre månaders utbildning inom städ, gratis eftersom jag är med i JOB. Kallas sysselsättning för att jag ska kunna vara med i JOB.Får ta med mig lunch bestående av ett äpple och en apelsin plus vatten.Till middag blir det något smarrigt v v recept.Jag återkommer senare med resten av dagen
Igår var vi ute och promenerade ca två timmar i det kalla vädret. Det kändes kallt i början, helst om låren men vi fick upp värmen ganska snabbt. Vi besökte först minneslunden dit vi brukar gå för att minnas Bernt. Sen gick vi till en annan minneslund där makens farmor och farfar ligger. Det kändes skönt att få göra detta eftersom det var ett tag sen. Det handlades på Willys också. Sen traska vi hem och jag bakade en Citronkladdkaka till besöket idag av våra svärföräldrar.
Till middag så lagade jag Kyckling och nudelsoppa, Viktväktarrecept. Blev jättenöjd, supergott.
Kvällen slutade i soffan med min älskade make där vi mös med choklad och dricka till en film, dessa kvällar är så mysiga när vi kryper ihop i soffan bara han och jag och rår om varandra med något gott och en film. Mys på hög nivå. <3 <3 <3
Skulle så gärna vilja gå med men jag har inte råd just nu. Men det betyder inte att jag kan involvera dem i mitt liv ändå :-).Jag har precis börjat laga mat efter deras recept och är ute och går varje dag. Ska börja med situps också men det är så jobbigt men jag ska börja tvinga mig att göra dem.Vill bli av med fett runt magen och höfterna.Pizza på tortillabröd från igår på viktväktar sätt. Helt ok
Igår hade jag och min älskade man en myskväll med god v v mat.Sen blev det dipp o grönsaker till god film. Dessa kvällar är underbara.Idag vakna jag med halsont och huvudvärk men efter frukosten blev det lite bättre. Om ett tag ska jag ut och ta min dagliga promenad. Kallt ute men kroppsvärmen kommer upp snabbt.Gårdagens v v mat: köttfärsröra med smulad keso ovanpå( köttfärs, tomat, paprika, lök, pasta)Mumsigt!!!
Att gifta mig är det bästa jag gjort. Kunde inte fått en bättre man och vän men ingen kan påstå att det är lätt att vara gift och sambo. Varje dag handlar om att kompromissa, prata, visa ömhet och skratta ihop. Alla har fel som de måste lära sig att leva med om det inte går att jobba bort. Att acceptera sin partners fel är också en del i det man måste jobba med i äktenskapet. Båda måste vara beredda på att både ge och ta.Missförstå mig inte för jag är lyckligt gift med den underbaraste man som finns. Åsa och Peter= LYCKA!
Detta med att blogga kan både ha sina för och nackdelar. Jag kommer in i perioder när jag bloggar ofta. Sen kommer dagar då lusten inte finns alls. Men jag älskar att skriva och jag behöver få ut en del inom mig men jag vill också dela med mig.
Även om jag kommer skriva av mig om det som jag grubblar på så är jag trots allt en glad och lyckad kvinna. Jag har två underbara söner, en bonusdotter och en underbar man. Jag har det jag sökt i så många år, en man som är min jämlike, har samma knasiga humor som mig, snäll och kramgo. En man med stor empati, ett hjärta av guld.
Men sen är ingen människa perfekt (utom jag då hahaha). Men kan man acceptera varandras fel och brister så kommer det funka bra. Min man är min bästa vän/kompis, själsfrände och helt underbar.
Men vårt liv är inte lätt, har inte varit det heller sen vi träffades. Vi fick kämpa från början, men inte p g a hur vi hade det mellan oss utan distansen(60 mil), vi visste fort att vi ville flytta ihop och gifta oss.
jag ångrar inte att jag tog beslutet att flytta ner till min älskling men det jobbigas och svårast var att flytta ifrån mina barn. Jag saknar dem fruktansvärt mycket varje dag och att se dem är så himla roligt. Jag tror inte att någon i min närhet fattar hur jobbigt det är för mig att vara så långt ifrån dem. Orden för det går egentligen inte att beskriva.
Jag önskar att jag kunde finnas där mer ekonomiskt för mina barn men det kan jag inte utan jag försöka finnas där emotionellt istället. Det har alltid varit mitt mål att uppfostra dem att bli självständiga och artiga män. Och det är det, alla som träffar dem säger så. Men jag har lovat mig själv ett den dag då min och mannens ekonomi är bra så ska jag ge mina barn en slant till vad de än behöver. Inte för att jag har försöker köpa deras kärlek utan för att jag känner att jag behöver det, kanske har jag lite skuldkänslor att andra har fått så mycket mer.
Jag har sen länge fått lära mig att vända på slantarna och leva snålt och visst är det en bra erfarenhet men någon gång så skulle vi vilja unna oss något "lyxigt". Jag menar inte saker som dyra utan saker som ett biobesök, äta på restaurang, köpa räkor och vin. Men de får vänta. Men ibland någon gång så köper jag mitt favoritvin och mannen några öl.
Men trots det så är vi lyckliga ihop och älskar varandra oerhört mycket, mer för var dag. Har man det så borde man kunna kalla sig rik...eller hur?
Detta kommer bli min nya blogg eller kanske mer som en dagbok där jag skriver av mig om det mesta som jag tänker på. Jag skrev en blogg innan men så tappa jag lusten och slutade med det men så mycket har hänt sen sist och jag känner att jag måste skriva av mig. Det är ju inte bra att bära allt inom sig. Så jag ger detta en sista chans.
En kvinna i sina bästa år som har två vuxna söner. Är lyckligt gift sen den 25 augusti 2012. Bor i Trelleborg i Skåne. med min man. Jag har två stora pojkar som betyder allt för mig. Har ett par intressen som är att skriva, laga mat, baka och resa.